Cision RSS News Feed

Lyckas med löneförhandlingen - DiSe

Sun, 18 Apr 2010 00:00:00 GMT

Konjunkturläget gör att det är tuffa tider att löneförhandla i. Men di.se har tipsen på hur du ändå kan lyckas.
De avtal mellan arbetsmarknadens parter som blivit klara under våren innebär löneökningar inom många branscher på mellan 1-2 procent. Men det finns avtal som är helt sifferlösa. Till exempel har Jusek tillsammans med fackförbunden Sveriges Ingenjörer och Civilekonomerna tecknat ett tvåå

Saco - nu mer än 600 000 medlemmar

Tue, 13 Apr 2010 00:00:00 GMT

Antalet Saco-medlemmar uppgår till över 600 000, efter en ökning av medlemsantalet på 2,7 procent under 2009. Ordförande Anna Ekström gläds över tillväxten. Enligt Ekström spelar Saco en viktig roll både som facklig organisation och yrkesgemenskap. Den kombinationen gör Saco till en attraktiv organisation. Mest växte Sveriges Ingenjörer, med ca 4 300 medlemmar. Utöver det ökade Jusek, Civilekonomerna, Sveriges Läkarförbund, Lärarnas Riksförbund och Akademikerförbundet SSR med över 1 000 medlemmar vardera. Antalet yrkesverksamma medlemmar uppgår till 452 000, antalet studerandemedlemmar till cirka 100 000.

Akademikerna slopar centrala procentsatser

Tue, 13 Apr 2010 00:00:00 GMT

Det nya Saco-avtalet inom it-området saknar uttalade procentsiffror och sätter mer fokus på kompetens och prestation. Det kan gynna akademikerna som generellt är bra på att marknadsföra sig och ta för sig. Sacoförbunden Jusek, Civilekonomerna oh Sveriges Ingenjörer har tillsammans förhandlat fram ett nytt avtal för sina medlemmar.

Lärosätena måste vara goda arbetsgivare

Mon, 12 Apr 2010 00:00:00 GMT

Ledning och styrning av universitet och högskolor diskuteras intensivt på flera olika nivåer just nu. Lokalt självstyre för enskilda myndigheter ställer ökade krav på en tydlig organisation for beslutsfattande. SULF har i sin skrift Den akademiska ledningsorganisationen (SULFs skriftserie XXX) tagit ställning för det kollegiala beslutsfattandet som den princip som bäst tar tillvara den akademiska friheten. Argumenten för den beslutsordningen är att de som fattar besluten är väl insatta i sakfrågorna och att en demokratisk beredning inför beslut gör implementeringen effektivare och resultatet bättre. De som bäst kan akademins villkor, spelregler och innehåll kan och bör styra verksamheten. Men universitetet är också en arbetsplats för många anställda. Bevakning av de anställdas arbetsmiljö är därför en viktig uppgift för facket likaväl som att biträda enskilda medlemmar och tillvarata deras rättigheter. Universiteten måste av konkurrensskäl vara goda arbetsgivare, det vill säga anställa på rättssälcra grunder, skapa en god arbetsmiljö för alla anställda och vara attraktiva arbetsplatser där delaktighet och demokrati bidrar till arbetsglädje och kreativitet. En förutsättning för att detta ska lyckas är att man kan atfrahera goda ledare och att dessa får förutsättaingar att utöva ett gott ledarskap. Men ledarskapet vilar bäst på samarbete. Facket kan bidra till verksamhetsutveckling om ledarna tar allvarligt på inflytandefrågor. Vi har nämligen skyldighet att påverka i verksamhetsfrågor för att trygga anställning och hälsa för våra medlemmar. I senaste centrala avtalet som slutits mellan Arbetsgivarverket och Saco-S finns en skrivning om att parterna är överens om att "göra en partsgemensam satsning i syfte att utveckla hanteringen av samverkan på lokal nivå." Vad innebär da samverkan? Som vi ser det innebär samverkan information och delaktighet tidigare i processen och därmed bättre möjligheter till reellt inflytande. Vidare innebär samverkan aii fler frågor ventileras mellan arbetsgivare och anställda och deras fackliga företrädare. Viktigt för oss är att identifiera vad som lo-ävs för att lokala parter ska samverka förtroendefullt på landets lärosäten. En grundläggande förutsättning är att den högsta akademiska ledningen vid myndigheten förstår vikten av och nyttan med samverkan med facket. Det räcker inte att välvilliga tjänstemän och erfarna handläggare är intresserade av facklig samverkan. Också den akademiska ledningen måste vara med på tåget. Rektor, som den som formar kulturen, måste inse att samverkan med facket inte är ett nödvändigt ont utan en förutsättning för att kunna fatta genomtänkta beslut som också är väl förankrade i organisationen. Samverkan ersätter alltså varken MBL eller kollegialt beslutsfattande men kan fungera som komplement da fackliga företrädare har annan information, andra kunskaper och erfarenheter att bidra med. En klok chef har ett nära och förtroendefullt samarbete med facket eftersom det är en god strategi för att minimera antalet mindre lyckade beslut. Den gemensamma målsättningen för båda parter är naturligtvis kvalitet i utbildning och forskning.

Jusek: "Lägg ditt bud först

Mon, 12 Apr 2010 00:00:00 GMT

Lägg ett konkret bud på hur hög lön du anser att du bör ha ganska tidigt under lönesamtalet. De som gör det får generellt lite högre lön än de som inte gör det, säger Sofia Rosu, ombudsman inom it på fackförbundet Jusek.
När det är dags för lönesamtal är det viktigt att ha tänkt igenom och skrivit ner vad man vill ha sagt och vad man vill framföra som bra prestationer under året.
Ta gärna i förv

En åklagare måste gilla människor

Fri, 09 Apr 2010 00:00:00 GMT

Man måste tycka mycket om människor för att trivas med åklagarjobbet, säger Eva Norberg, som efter 15 år på åklagarkammaren i Kristianstad, "jag räknas nog som inventarium", tagit ett kliv på karriärstegen. KRISTIANSTAD Hon har inte haft målet utstakat. Säger att hon inte är yrkesmässigt målinriktad på det viset. Det handlar istället om att olika omständigheter gör att hon ser nya möjligheter att testa nytt. Egentligen ville hon bli advokat för att hjälpa människor med juridiska problem i vardagen. Men just advokat är det enda Eva Norberg inte jobbat som. Efter två månader som vice chefsåklagare träffas vi på hennes arbetsplats på åklagarkammaren i polishuset i Kristianstad. Hon ska gå chefskurs och vet ännu inte helt hur en redan hård arbetsbelastning kommer att byggas på, men ler och ser nöjd ut, stimulerad och engagerad i sitt ar¬ bete som hon är. Hon bjuder på vatten och erbjuder som sittplats en mjuk bäddsoffa där annars tjänstgörande jouräklagare nattvilar. Tillbakalutad svarar hon lugnt på frågorna, som inte blir besvärliga förrän de blir privata. Utsatt yrkesgrupp Åklagare är ofta förtegna om sitt privatliv offentligt. De är en utsatt yrkesgrupp i samhället. Och en studie av det egna fackförbundet Jusek visar att våldet och hoten mot åklagare har ökat och allt fler åklagare upplever sig hotade. Hur står det till för hennes del? -Jag har kunnat känna mig ganska trygg. Det är en del av jobbet och jag tycker det är bra att det förs en levande diskussion. Vi kan inte blunda för att brotten är grövre och att de grövre brotten är fler. Och det är bra att vi diskuterar säkerheten i våra domstolar, vi har många misstänkta som inte mår psykiskt bra. Mindre kammare Som vice chefsåklagare lämnar hon arbetsuppgifterna som relationsvåldsspecialist för att ingå i arbetsledningen på åklagarkammaren. Kristianstads åklagarkammare är med tio åklagare, fyra sekreterare och en beredningsjurist en av de mindre i landet. Det passar Eva Norberg väl. Hon är en person som hellre bor pa landet än i stan. - Det ska bli spännande att få arbetsledande uppgifter, säger hon, som vill jobba för att åklagarkammaren ska behålla den goda stämning och arbetsmiljö som den har trots att krav och arbetsmängd fortsätter öka. - Här har varit påtagligt god stämning i många år, det har berott på människorna som jobbar här och ett gott ledarskap. Det har med andra ord funnits många skal för henne att stanna i 15 år. Intresset vaknade Eva Norberg började läsa juridik i Lund för att bli advokat och tänkte inte i termer som brottmål. Som tingsnotarie på en brottmålsavdelning i Helsingborgs tingsrätt vaknade intresset och hon funderade närmare på att bli domare eller åklagare. En slump ledde henne in på domarbanan i den skånska hovrätten och hon var en kort tid ute och dömde i tingsrätter. Sen kom hon till åklagarkammaren i Kristianstad och tror inte att en åklagare behöver vara hård eller tuff som människa. Hon möter många människor som har det besvärligt och har råkat ut för olika saker. Hennes jobb är att följa regelverket, Sveriges lagar, men jobbet blev inte som hon trott. - Det är mer omväxlande och spännande. Jag träffar fler människor än vad jag trodde och en av de stora fördelarna är samarbetet med polisen. De får ett ärende att utreda och är ett team som samarbetar. Eva Norberg gillar grupparbete. Har hon något knep när teamet kör fast? - Is i magen. En åklagare söker efter sanningen, det som är rätt och riktigt, och måste vara objektiv under hela förundersökningen. Just att jobba objektivt känns bra, tycker hon. Med objektiviteten som ledstjärna blir det ingen förlust om ärendet tar en annan vändning. -1 slutänden handlar det om vad vi kan bevisa och det behöver inte innefatta sanningen. När det inte längre finns fler stenar att vända får man se om det räcker för att åtala, resonerar Eva Norberg, som inte ligger sömnlös när hon väl fattat ett beslut. En god portion ödmjukhet och absolut inte prestige hjälper henne också att sova gott. - Man får inte glömma att vi jobbar med människor och man måste kunna skilja pa person och handling. De misstänkta ska ställas till svars för sina handlingar och det är viktigt att de blir respektfullt bemötta. Som en regissör I rättssalen är åklagaren som en regissör och det ställs krav på pedagogisk ådra. Tillsammans med polisen har åklagaren skrivit manuset. - Man har egentligen sakframställningen på sig för att få domstolen väl insatt i vad vi ska prata om. Det kan finnas många omständigheter och samband som man vill att de ska se. Samtidigt är Eva Norberg aktör. Rättegången är en final, åtalet ska prövas om den misstänkte ska dömas eller inte. - Det är en intressant del i processen, särskilt i större utredningar. Det kan hända mycket under rättegången, det måste man se som en utmaning. Förbereder hon sig för eventualiteter? -Det måste man. Men det händer ändå saker. Det är en del av charmen. Förutom den juridiska kompetensen och att tycka om människor anser hon att en åklagare bör ha gott omdöme och sinne för att det ska vara en slags ordning. På många sätt är jobbet ensamt. Alla beslut fattar hon ensam. Tycker hon om det? - Jag har inget emot det.

Nya it-löneavtalet har fokus på kompetensen

Thu, 08 Apr 2010 00:00:00 GMT

Det nya Saco-avtalet inom it-området saknar uttalade procentsiffror och sätter fokus ännu mer på kompetens och prestation. Sofia Rosu på Jusek tror att det gynnar akademikerna som generellt är bra på att marknadsföra sig själva och ta för sig.
Saco-förbunden Jusek, Civilekonomerna och Sveriges ingenjörer har tillsammans förhandlat fram ett nytt avtal för sina medlemmar.
Den största nyheten i det

Löneavtalen delar it-Sverige

Tue, 06 Apr 2010 00:00:00 GMT

Fackförbundens löneavtal med Sveriges it-arbetsgivare skiljer sig radikalt från varandra. Vissa får en garanterad löneökning, andra inte.
Av
Fackförbundens löneavtal med Sveriges it-arbetsgivare skiljer sig radikalt från varandra. Vissa får en garanterad löneökning, andra inte.
Nu är fackförbundet Unionens nya löneavtal med arbetsgivarorganisationen It- och Telekomföretagen klart. Skillnaderna

Ren och skär centerpolitik!

Sat, 03 Apr 2010 00:00:00 GMT

Peter Akinder (Östran/Nyheterna 25/3) oroar sig för Centerpartiets utveckling och beskriver felaktigt och vilseledande Centerpartiets insatser i regeringen.
Annie Johansson
Peter Akinder (Östran/Nyheterna 25/3) oroar sig för Centerpartiets utveckling och beskriver felaktigt och vilseledande Centerpartiets insatser i regeringen.
Dessutom kallar han mig: "den värsta fackföreningshatare som riksda

Akademiker fick sifferlöst avtal

Thu, 01 Apr 2010 00:00:00 GMT

Cirka 47 000 anställda inom IT och telekom har ny fått ett nytt löneavtal. Ett tvåårigt sifferlöst löneavtal för lokal lönebildning har således tecknats av Arbetsgivarorganisationen IT & Telekomföretagen. Medlemmar bland akademikerfacken Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna och Jusek kommer även de att innefattas av det nya avtalet.

”Integrationsministern skjuter över mål”

Thu, 01 Apr 2010 00:00:00 GMT

Tyvärr skjuter integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) över mål och svarar inte på den kritik vi framför, skriver Juseks ordförande Göran Arrius och projektledare Josefin Claesson.
Tyvärr skjuter integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) över mål och svarar inte på den kritik vi framför, skriver Juseks ordförande Göran Arrius och projektledare Josefin Claesson.
Det behövs en reformering av etabler

Sifferlöst avtal för telekombranschen - DiSe

Wed, 31 Mar 2010 00:00:00 GMT

Runt 47.000 anställda inom it- och telekombranschen har fått ett nytt löneavtal.
Arbetsgivarorganisationen IT & Telekomföretagen och akademikerfacken Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna och Jusek har tecknat ett tvåårigt sifferlöst löneavtal för lokal lönebildning.
%
*Förändring jämfört med slutnotering föregående dag

Ren och skär centerpolitik!

Tue, 30 Mar 2010 00:00:00 GMT

Peter Akinder (Östran/Nyheterna 25/3) oroar sig för Centerpartiets utveckling och beskriver felaktigt och vilseledande Centerpartiets insatser i regeringen.
Peter Akinder (Östran/Nyheterna 25/3) oroar sig för Centerpartiets utveckling och beskriver felaktigt och vilseledande Centerpartiets insatser i regeringen.
Dessutom kallar han mig: "den värsta fackföreningshatare som riksdagen kan erbjuda".

Bra att det ska anställas fler domare – men var hittar vi dem?

Mon, 29 Mar 2010 00:00:00 GMT

Juseks domstolssektion håller med DV i analysen att trycket är för hårt på vissa domstolar och vi välkomnar därför att det nu ska avsättas resurser för att försöka komma tillrätta med problemen.
Av Anders Bengtsson, ordförande i Juseks domstolssektion
Juseks domstolssektion håller med DV i analysen att trycket är för hårt på vissa domstolar och vi välkomnar därför att det nu ska avsättas resurse

It och affärsnytta ger bäst betalt

Mon, 29 Mar 2010 00:00:00 GMT

Hallå där Anders Bergqvist, ombudsman/förhandlare på fackförbundet Jusek, och löneexpert på csjobb.se. Vad blir den stora lönefrågan i år?
Av
Hallå där Anders Bergqvist, ombudsman/förhandlare på fackförbundet Jusek, och löneexpert på csjobb.se. Vad blir den stora lönefrågan i år?

Jusek missar möjligheterna

Wed, 24 Mar 2010 00:00:00 GMT

Den typ av kvalificerade språkutbildningar som fackförbundet Jusek efterlyser, för att ge invandrade akademiker större möjlighet att få jobb som motsvarar deras kompetens, finns sedan flera år på Malmö högskola, skriver Patricia Staaf och Teresa Tomasevic vid Centrum för kompetensbreddning vid Malmö högskola.
Den typ av kvalificerade språkutbildningar som fackförbundet Jusek efterlyser, för att g

En rörelse som är svårare än någonsin

Mon, 22 Mar 2010 00:00:00 GMT

Avtalsrörelsen har utvecklats till en riktig rysare och någon reglerad arbetstid handlar det inte om för förhandlarna. I synnerhet inte för den som ska hålla bollarna i luften på flera avtalsområden. Somliga ”springer som tättingar mellan de olika opona” som ett ögonvittne uttrycker det.
Avtalsrörelsen har utvecklats till en riktig rysare och någon reglerad arbetstid handlar det inte om för förha

krönika in 22 mars@B 23 NAR 1

Mon, 22 Mar 2010 00:00:00 GMT

Jusek slår in öppna dörrar

Mon, 22 Mar 2010 00:00:00 GMT

Fackförbundet Jusek är kritiskt till de nya regler som skall underlätta för nyinvandrade att komma in i arbetslivet. Men kritiken är svår att förstå, skriver integrationsminister Nyamko Sabuni (FP).
Fackförbundet Jusek är kritiskt till de nya regler som skall underlätta för nyinvandrade att komma in i arbetslivet. Men kritiken är svår att förstå, skriver integrationsminister Nyamko Sabuni (FP).

Plats för unga chefer

Thu, 18 Mar 2010 00:00:00 GMT

Jusektidningen har gjort en kartläggning av hur många chefer som är över 60 år på myndigheter och högskolor. T ex är det 47 procent av cheferna på Domstolsverket som är över 60, för Uppsala universitet är siffran 43 procent och för Stockholms universitet är den 35 procent.

Förhandla till dig fler förmåner

Wed, 17 Mar 2010 00:00:00 GMT

Med nedpressade löneökningar finns det annat anställda kan förhandla sig till. Idag är friskvård den vanligaste förmånen utöver lön, men allt fler efterfrågar förmåner som ger ökad trygghet.
Med nedpressade löneökningar finns det annat anställda kan förhandla sig till. Idag är friskvård den vanligaste förmånen utöver lön, men allt fler efterfrågar förmåner som ger ökad trygghet.
Foto: Bertil Eri

"Regeringens politik försvårar för invandrade akademiker"

Wed, 17 Mar 2010 00:00:00 GMT

Idag beslutar riksdagen om en ny lag om insatser som skall underlätta för nyanlända invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden. Men risken är stor att den nya lagen istället gör det svårare för invandrade akademiker att få kvalificerade jobb, skriver Göran Arrius och Josefin Claesson, ordförande respektive projektledare vid fackförbundet Jusek. För många akademiker är två år en alldeles för ko

"Regeringens politik försvårar för invandrade akademiker"

Wed, 17 Mar 2010 00:00:00 GMT

I en debattartikel skriver Josefin Claesson, projektledare på Jusek, och Göran Arrius, ordförande Jusek, att den nya lagstiftningen riskerar att försvåra för invandrade akademiker att få kvalificerade jobb. Enligt Saco och Svenskt Näringsliv tar det mer än 20 år för en utrikesfödd att komma i kapp och få ett jobb i nivå med sin utbildning jämfört med svenskar. Etableringsinsatser som kompletteringsutbildningar bör inte pågå längre än i två år. Om en akademiker inte arbetar en längre tid riskeras att dennes kunskaper blir föråldrade. Juseks undersökning visar att 50 procent av de med utländsk bakgrund inom det samhällsvetenskapliga fältet hade arbetsuppgifter som motsvarade en akademisk utbildning. Kompletteringsutbildningar och sfi brister i att tillhandahålla kurser för nyanlända akademiker. Jusek vill nu att nyanlända akademikers kompetens ska tas tillvara och att kunskap inte ska slösas bort.

Åklagare i kris får konsulthjälp

Tue, 16 Mar 2010 00:00:00 GMT

En konsult ska utreda arbetssituationen för åklagarna i Västerås. Det senaste året har situationen blivit akut, då sjukskrivna och tjänstlediga åklagare inte har ersatts.
Åklagare hinner inte förbereda rättegångar.
En konsult ska utreda arbetssituationen för åklagarna i Västerås. Det senaste året har situationen blivit akut, då sjukskrivna och tjänstlediga åklagare inte har ersatts.
Det är åkla

Edem har varit arbetslös i sex år

Mon, 15 Mar 2010 00:00:00 GMT

Ny forskning från Linnéuniversitetet visar på att det förekommer etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Undersökningen utförd av Magnus Carlsson, universitetslektor i Kalmar, visare på att utländska män har lägre chans att bli kallade till intervju, och då särskilt vid lågkvalificerade yrken, som restaurangarbetare och butiksbiträde. Även Akademikerförbundet Jusek har kommit fram till att det finns en negativ inställning mot att anställa just personer med utländsk bakgrund, och menar att det finns flera punkter som behöver jobbas med för att förbättra den rådande situationen på arbetsmarknaden.

Det lönar sig med specialistkompetens

Mon, 15 Mar 2010 00:00:00 GMT

Psykologförbundets lönestatistik visar att alla psykologer fick en reallöneökning 2009. Inom landstinget låg löneökningen på 5,2 procent. Snittlönen för kommunalt anställda psykologer ökade med 1 700 kr och de statligt anställda psykologernas löner höjdes med 1 400 kr. Lars Karlsson, ombudsman, säger att det kan se ut som att lönerna inom privat sektor stått still, men så är inte fallet. Örjan Salling, förbundsdirektör och förhandlingschef på Psykologförbundet, menar att förbundets samarbete i AkademikerAlliansen och SACO gjort stor skillnad för utdelningen till deras medlemmar. Löneskillnader mellan könen består ännu, men den är mindre i offentlig sektor än i privat. Karlsson tror att ett skäl till att männen har högre lön än kvinnor i den privata sektorn är att männen är mer rörliga och oftare byter arbete. De psykologer med specialistkompetens har högre lön än de som inte har det. Medellönen skiljer sig åt mellan de olika landskapen, i Blekinge är den högst och i Skåne lägst. Salling menar att det framförallt är konkurrenssituationen i Skåne som gör att lönen bli lägre. 70 procent av medlemmarna i Psykologförbundet svarade på enkäten om löner som skickades ut i år.

Jämställdhet för kärlekens skull

Mon, 08 Mar 2010 00:00:00 GMT

I en krönika skriver Hanna Westerèn att hon inte längre blir lika upprörd när någon påstår att Internationella kvinnodagen inte längre behövs. För varje år blir det övertygelsen att kampen för jämställdhet inte är över. Ännu är mannen överordnad kvinnan på de flesta områden i livet. Dessutom är samhället anpassat till fördel mannen och till nackdel för kvinnan. Det är 100 årsjubileum för Internationella kvinnodagen i år. Tidigare generationers kvinnor har åstadkommit mycket med sin kamp och vår generation står i evig tacksamhetsskuld. Tänk på att det bara är knappt hundra år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige och att våldtäkt inom äktenskapet bara varit olagligt sedan 1965. Sveriges position som ett av världens mest jämställda länder får inte hindra att kampen fortsätter. Vi är skyldiga nästkommande generationer att sträva efter en arbetsmarknad där alla deltar jämlikt. Idag förekommer fortfarande osakliga löneskillnader. Juseks undersökning visar att kvinnliga akademiker idag har en ingångslön på ungefär 1 000 kr mindre än de manliga akademikerna. Det är inte så konstigt att jämställda relationer, där föräldrar delar på hushållsarbete och föräldraledighet, är mer hållbara. Trots det motarbetas ständigt arbetet för ett jämställt samhälle. Idag är jämställdhet mellan könen en kärleksgåva till tiden vi lever i och till de framtida generationerna. En del av detta är att dela föräldraförsäkringen i tre delar, en till varje förälder och en att fördela fritt. Nu uppmanas alla män som förstått poängen med jämställdhet att träda fram i ljuset. Kom ihåg att kampen för jämställdhet inte är över, avslutar Westerén.

Jobbet tar mer tid - en myt

Fri, 05 Mar 2010 00:00:00 GMT

Det är lätt att köpa myten om att vi jobbar mer än någonsin. Men en undersökning som fackförbundet Jusek gjort visar motsatsen. Medlemmarna; jurister, civilekonomer, samhälls-och personalvetare, svarade att de jobbar färre timmar i dag än för tio år sedan. Men gränserna mellan jobb och fritid har suddats ut, och många räknar inte jobb på väg till jobbet eller hemma som "arbetstid". Källa: Chef.se

Låt facken sköta arbetsförmedlingen Samhälle Debattämnen Debatt

Wed, 03 Mar 2010 00:00:00 GMT

I många andra länder drivs arbetsförmedlingsverksamhet av ideella organisationer och fackföreningar. Med den stora kunskapsbank som landets fackföreningar har vore det ett värdefullt inslag. Facken är väl insatta i sina medlemmars kompetensområden, de har en mycket god kännedom om arbetsmarknaden och har efter många års samarbete en förståelse för arbetsgivarnas behov. Därför är vi i Centerpartiet

Systemvetare jobbar mindre

Tue, 02 Mar 2010 00:00:00 GMT

Systemvetare jobbar betydligt mindre än för tio år sedan. Då arbetade nästan hälften mer än 40 timmar i veckan. I dag gör bara en tredjedel det. Anders Bergqvist på Jusek tror att ökad stressmedvetenhet och ett sämre konjunkturläge ligger bakom. Statistiken kommer från fackförbundet Jusek som i samband med sin stora löneundersökning frågade sina medlemmar hur mycket de arbetar. Resultatet visar på en markant minskning av arbetstiden jämfört med hur det såg ut för tio år sedan. Anders Bergqvist, ombudsman inom it-området på Jusek tror att det finns fler förklaringar till den minskade arbetstiden.
- Åren vi jämfört är 1999 och 2009. För tio år sedan var det högkonjunktur i allmänhet och inom it-sektorn i synnerhet. Det kan ha en betydelse på resultatet, i och med att konsulterna inte har samma beläggning som 1999. Det är den tråkiga förklaringen. Men jag tror också att många tagit intryck av debatten kring stress. Han kostaterar att arbetstidsfrågorna verkligen har varit i fokus under senare år. Det har gjort att medvetenheten har ökat och att balans och livskvalitet diskuteras i många olika sammanhang. För de anställda ser han bara fördelar med att arbetstiden går ner.
- På det stora hela så tror jag att vi fått en bättre balans i tillvaron. Men samtidigt tycker jag att det är farligt att dra individuella slutsatser av statistiska siffror. För dem som arbetar mycket och inte vill det, och för dem som får konkreta hälsoeffekter av det, hjälper det ju knappast att folk i allmänhet arbetar mindre.
- Där problemen uppstår är det fortfarande lika allvarligt.
- Det är viktigt för arbetsgivare, fackförbund och individer att fortsätta hålla fokus på frågan och att arbeta med det systematiskt. Även arbetsgivarna tjänar på att personalen arbetar mindre, anser Anders Bergqvist.
- Jag är helt övertygad om att det är bra för arbetsgivarna. Du arbetar inte effektivt under en längre period om du inte mår bra, så är det bara. Han hoppas att trenden fortsätter, men ser också en risk.
- Den stora faran är förmodligen att vi i allt större grad låter arbete/ arbetstid och privatliv/privat tid flyta ihop. Man är ständigt tillgänglig eller uppkopplad och får e-posten rakt ner i fickan i mobilen och många både läser och svarar på mejl och samtal även på fritiden.

"De behandlar människor olika"

Tue, 02 Mar 2010 00:00:00 GMT

Facket upprört - flera hundra kommunanställda förlorar pengar
Facket upprört - flera hundra kommunanställda förlorar pengar
Flera hundra anställda har förlorat pengar på kommunens om-organisation.
- Det är upprörande. Inte minst därför att man behandlar människor olika, säger Rosita Sundh, vice ordförande för den fackliga huvudorganisationen Saco på Gotland.
Det var i samband med att den nya s

Systemvetare jobbar mindre

Tue, 02 Mar 2010 00:00:00 GMT

Systemvetare jobbar betydligt mindre än för tio år sedan. Då arbetade nästan hälften mer än 40 timmar i veckan. I dag gör bara en tredjedel det. Anders Bergqvist på Jusek tror att ökad stressmedvetenhet och ett sämre konjunkturläge ligger bakom.
Av
Systemvetare jobbar betydligt mindre än för tio år sedan. Då arbetade nästan hälften mer än 40 timmar i veckan. I dag gör bara en tredjedel det. Ande

Varför vill ni öka föräldralönen?

Thu, 25 Feb 2010 00:00:00 GMT

Louise Adelborg, vd på Saco förbundet Jusek, som kräver i avtalsrörelsen att föräldralönen utökas till sex månader. Det innebär utfyllnad över föräldrapenningen till 90 procent av lönen. Framför allt skulle det innebära att arbetsplatserna blir attraktiva för unga akademiker att söka sig till. Det skulle också stärka kvinnornas position på arbetsmarknaden och öka frå jämställdheten. I ¦ Hur da? -Löneskillnaden mellan könen är fortfarande stor. Männen har högre lön och tar ut mindre föräldraledighet för att minska det ekonomiska avbräcket. Självklart är det upp till familjerna att bestämma hur de vill göra, men män och kvinnor ska ha rätt till karriär på samma villkor. Men är det rimligt att företagen ska ta kostnaden? Borde ni inte kräva lagändring Istället? -Vi har drivit opinionsbildning sedan början på 2000-talet för att taket i föräldraförsäkringen ska höjas. Med viss framgång först, men efter en höjning sänktes det ^_ igen. Nu har vi valt att för^ söka gå avtalsvägen istäl- ;or let. Blir det en svår fråga I avtalsförhandlingarna? -Vi upplever inte att det egenthgen finns någon stor skiljelinje mellan oss och arbetsgivarna när det gäller själva målbilden. Men sedan är det ju en fråga om kostnaderna. Det är alltid svårt att driva igenom förbättringar. Hur lång är föräldralönen nu? -Det varierar mellan avtalen, ofta är den fyra månader. CECILIA AXELSSON (SvD Näringsliv)

Åklagarna vill ha bättre säkerhet i domstolarna

Fri, 19 Feb 2010 00:00:00 GMT

Säkerheten är för låg vid svenska domstolar. Det behövs fasta säkerhetskontroller med larmbågar vid ingången hävdar Åklagarmyndigheten.
Nuvarande regler förutsätter att det ska finnas en konkret risk för brottslighet som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet, eller för omfattande förstörelse för att det ska bli aktuellt med säkerhetskontroll i domstol.
Regeringens särskilde utr

Åklagarna vill ha stärkt säkerhet i domstolarna

Fri, 19 Feb 2010 00:00:00 GMT

Säkerheten är för låg vid svenska domstolar. Det behövs fasta säkerhetskontroller med larmbågar vid ingången hävdar Åklagarmyndigheten.
Säkerheten är för låg vid svenska domstolar. Det behövs fasta säkerhetskontroller med larmbågar vid ingången hävdar Åklagarmyndigheten.
Nuvarande regler förutsätter att det ska finnas en konkret risk för brottslighet som innebär allvarlig fara för någons liv, häls

Slöseri och galenskap

Tue, 16 Feb 2010 00:00:00 GMT

1994 kom revisorn Ahmad Ghasimi till Sverige. Det tog tio år innan han kunde börja arbeta i Sverige som ekonom. Och vid sin första kontakt med Arbetsförmedlingen fick han beskedet: - Glöm det där med att jobba med ekonomi. Så en universitetsutbildad ekonom, med 20 års yrkeserfarenhet, skickades till en kurs i matematik - på grundskolenivå. År efter år hade han arbetat på heltid med nationalekonomiska kalkyler Nu fick han gå en kurs där han i princip skulle lära sig skilja mellan de fyra räknesätten. Akademikerförbundet Jusek arrangerade i veckan ett seminarium om förutsättningarna för utländska akademiker att få jobb i Sverige. Den negativa vinkeln är:. Det går inte så bra - och det har blivit sämre under de senaste åren. Av svenska akademiker hade fyra av fem ett jobb som ungefär motsvarade deras utbildning år 2007. Bland akademiker med "utländsk bakgrund" var det bara hälften. Den positiva vinkeln är: Här finns det resurser att ösa ur. En dold tillgång för Sverige. Det är som om finansminister Anders Borg skulle hitta några miljarder, instoppade i finansdepartementets fåtöljer. Att utbilda en akademiker kostar runt en miljon kronor. De som kommer hit frän utlandet har gått en lång utbildning som någon annan betalat. Dessutom kan vi räkna med kringeffekter. Det är avgörande för företagens utveckling att de hittar rätt nyckelpersoner - och det leder i sin tur till att de kan växa och anställa fler. Men systemet för att ta emot dem fungerar inte alltid så bra. - Strax före jul var jag i Karlskoga. De hade ingen introduktion för invandrare, bortsett frän SFI (svenska för invandrare), sade Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot för Moderatema, på Jusekseminariet. - Men i Stockholm fungerar det ofta väldigt bra. Regeringen tänker nu lägga över ansvaret pa introduktionen av invandrare på Arbetsförmedlingen. Och särskilda "lotsar" ska hjälpa de nyanlända att komma vidare. Lotsarna kan vara anställda av privata företag - som sedan får ersättning, beroende på hur det går för invandraren. • - Ett dyrt experiment, tyckte Luciano Astudillo, socialdemokratisk riksdagsledamot. Men socialdemokraten Luciano Astudillo och moderaten Elisabeth Svantesson var ändå överens om mycket, till exempel att ArbetsförmedUngen bör få ett tyd¬ ligare ansvar. Men visst fanns det nyansskillnader. Elisabeth Svantesson talade mer om det personliga ansvaret. Jag tror att hon är på rätt spår. En omhändertagandeattityd kan leda till att myndighetspersoner uppträder som föräldrar at vuxna människor. Da skickas nationalekonomer till grundskolekurser i matematik. Da far akademiker veta att de förväntas stå bakom en svarv, i stället för att jobba med sådant som de är bra på. Å andra sidan vill vi också ha ett socialt skyddsnät, där även den som misslyckats har någon form av försörjning. Genom att lägga över ansvaret på Arbetsförmedlingen signalerar regeringen att egen försörjning är det främsta målet. Och coacherna kommer förhoppningsvis att hjälpa arbetslösa invandrare att ge trilskande myndighetspersoner en knäpp på näsan. Alla måste acceptera att vi inte alltid kan få det jobb vi vill. Men den egna viljan måste också få spela en stor roll - både för en somalier som flytt hit hals över huvud - och för en infödd svensk, skriver Lars Ströman, politisk redaktör.

Slöseri och galenskap

Tue, 16 Feb 2010 00:00:00 GMT

Små avgiftshöjningar i facken

Fri, 12 Feb 2010 00:00:00 GMT

Nästan hela avgiftningshöjningen mellan 2006 och 2009 beror på dyrare a-kassa och slopad skattereduktion för avgifterna till facket och a-kassan.
Medlemsavgifterna till facket har inte höjts i någon större omfattning. 17 förbund har svarat på enkäten. Unionen har sänkt avgiften för stora medlemsgrupper. Flera förbund har mer eller mindre oförändrade avgifter. Vårdförbundet, Jusek samt Hotell- och

Vapen vardagsmat i landets rättssalar

Fri, 12 Feb 2010 00:00:00 GMT

Knivar, mattknivar, skruvmejslar. När tingsrätterna i Malmö och Linköping genomförde allmänna säkerhetskontroller under några dagar togs närmare 150 potentiella vapen i förvar. Och var fjärde åklagare känner sig otrygg, enligt Jusek.
Under fyra dagar genomförs en allmän säkerhetskontroll i tingsrätten. Närmare hundra föremål tas i förvar. Det rör sig om stick- och skärvapen, så som knivar, stiletter, mattknivar. Även skruvmejslar, saxar, slipande nagelfilar och kedjor tas om hand. Dessutom tas marijuana och rökheroin i beslag. Incidentrapporten bokfördes under kategorin "övrigt" i Domstolsverkets statistik och uppmärksammas inte särskilt.
Malmö, februari 2009: En allmän säkerhetskontroll genomförs i tre dagar. Närmare 40 stickvapen tas i förvar. Även en expanderbar batong upptäcks. Fyra personer avstår från att gå in i domstolen när de ser att de skulle bli kontrollerade, fem avviker och kommer tillbaka senare.
Linköping, Juni 2009: I samband med en större narkotikarättegång görs en allmän säkerhetskontroll. På 14 dagar tar man 22 knivar i förvar. Det är facit från tre olika tillfällen, som gör att Åklagarmyndighetens säkerhetschef Mikael Svensson anser sig ha belägg för påståendet att samhällsklimatet har hårdnat.
Av mer allvarlig karaktär är knivdådet mot en åklagare i Östersund 2001, sprängningen utanför Umeå tingsrätt 2003 - men också de mord som skedde under pågående domstolsförhandlingar i Tyskland förra året är dramatiska händelser som har satt stora spår i rättsväsendets kollektiva medvetande. Självklart har även sprängningen av åklagare Barbro Jönssons hem och ett ökat antal mer subtila hot genom såväl internet som telefon också stor betydelse när fyra av tio åklagare säger att de inte känner sig trygga. I enkätundersökningen, gjord av akademikerförbundet Jusek, säger också var fjärde åklagare att han eller hon faktiskt har utsatts för våld, hot eller trakasserier. Justitieminister Beatrice Ask (M) är i dagsläget inte beredd att kommentera utredningen då hon ännu inte tagit del av remissvaren.

Nordmaling krävs på skadestånd

Mon, 08 Feb 2010 00:00:00 GMT

Fackförbundet Jusek kräver skadestånd på 50 000 kronor av Nordmalings kommun. Man anser att kommunen har brustit i sitt arbetsgivaransvar på flera punkter.
Fackförbundet Jusek kräver skadestånd på 50 000 kronor av Nordmalings kommun. Man anser att kommunen har brustit i sitt arbetsgivaransvar på flera punkter.
Det huvudsakliga ärendet gäller socialnämndens protokoll från februari där ledamöterna a

Många åklagare hotade

Thu, 04 Feb 2010 00:00:00 GMT

Mer än en av tio åklagare i Jusek har utsatts för något slags hot, våld eller trakasserier under de senaste två åren. Det visar en enkätundersökning förbundet gjort, uppger Rapport.

Nästa vecka fattas beslutet om åklagarnas framtid:

Wed, 03 Feb 2010 00:00:00 GMT

Åklagarkammaren i Östersund kan komma att försvinna. I stället finns det planer på att det blir en utstationeringsort till Sundsvall. Åklagarna Anna Uddenberg och Katarina Eriksson tycker att det är en dålig idé. ”Det skapar mycket osäkerhet och oro. Det är mycket energi och kraft som går åt till att fundera på det”, säger Anna Uddenberg.
Östersund Det råder stor oro för framtiden bland åklagarna

Saco och TCO växer men LO krymper

Tue, 02 Feb 2010 00:00:00 GMT

Det går framåt för Saco och TCO. LO minskar, men måttligt, visar fackförbundens medlemssiffror för förra året.
TCO visar en liten ökning. Unionen går mot halvmiljonsstrecket, och även ST lyckades bra i fjol. ST:s medlemsantal ökade till 95.136.

Ökat antal medlemmar i Saco

Tue, 02 Feb 2010 00:00:00 GMT

I fjol ökade Sacoförbundens medlemmar med 2,7 procent (ca 16.000 personer) och har nu över 600 000 medlemmar. Också TCO har vänt utvecklingen och noterar 17 456 nya medlemmar under 2009. T.ex Unionen fick 7.589 nya medlemmar. Fackförbundet ST har ökat med 3.547 medlemmar. Bland de TCO-förbund som visar minussiffror finns Finansförbundet, Teaterförbundet, Farmaciförbundet och Tull-Kust.

Nyheter i korthet: Det är skatterna som skiljer

Mon, 01 Feb 2010 00:00:00 GMT

Den tydligaste beskedet vid SVT:s partiledardebatt var åsiktsskillnader mellan blocken om skatterna. (Foto: Scanpix)
Den tydligaste beskedet vid SVT:s partiledardebatt var åsiktsskillnader mellan blocken om skatterna. (Foto: Scanpix)
NYHETER I KORTHET MÅNDAG 1 FEBRUARI 2010.
Textstorlek
Nyheter i korthet SKATTER SKILJER. Den tydligaste beskedet vid SVT:s partiledardebatt var åsiktsskillnader mella

Saab-Spyker.se till Jusek

Mon, 01 Feb 2010 00:00:00 GMT

Vad har Saab-Spyker med akademikerorganisationen Jusek att göra? I stort sett ingenting, visar det sig. Men när västeråsjournalisten Freddie Rinderud i förra veckan registerade domänen saab-spyker.se passade han på att länka den vidare till Jusek.
Många Saab-entusiaster som sökt information om Spykerköpet har höjt ett förvånat ögonbryn när de under de senaste dagarna knappast in webbadressen saab-

Saco ökar stort och har nu över 600 000 medlemmar

Mon, 01 Feb 2010 00:00:00 GMT

De 23 Sacoförbunden ökade med över 16 000 medlemmar under 2009 och har nu passerat 600 000. Det är en ökning med drygt 2,7 procent.
- Det är glädjande att Saco växer, säger Sacos ordförande Anna Ekström. Sacoförbunden är både yrkesgemenskaper och fackliga organisationer - det är en kombination som är värdefull för många av våra medlemmar. Förbundens inkomstförsäkringar är en nödvändig del i inkoms

Lokal lönebildning fungerar inte

Sat, 30 Jan 2010 00:00:00 GMT

Aven vi vill se en utvecklad individuell lönebildning. Men innan den lokala löneprocessen fungerar i praktiken är vi inte beredda att acceptera sifferlösa centrala avtal. Det skriver företrädare för SVERIGES INGENJÖRER, JUSEK, CIVILEKONOMERNA med flera. Många branscher har klarat sig bra i den finansiella krisen även om arbetsgivarna inte vill tala om det i detta sammanhang. Almegas tjänsteindikator för fjärde kvartalet 2009 pekar uppåt. En avtalsrörelse som omfattar 3,3 miljoner privatanställda i Sverige präglas givetvis av detta. En avtalsrörelse där vi vill ta ansvar och skapa långsiktigt hållbara löner och villkor. Arbetsgivarsidan har beskrivit sin version av en sådan avtalsrörelse. De vill åstadkomma lokal lönebildning där själva fördelningen skall ligga på företagsnivå. Så långt är vi överens med våra motparter. Innan den lokala löneprocessen med individuell lönesättning fungerar i praktiken på flertalet företag är vi inte beredda att acceptera centrala avtal utan angivet utrymme för lokala löneökningar. För vi vill se krisen, liksom den stundande avtalsrörelsen, i ett större sammanhang. Vi lever i ett kunskapssamhälle som ställer höga krav. Da behövs duktiga medarbetare som får tydliga signaler från chefen om att professionalitet, ansträngning och kreativitet lönar sig. Vi vill även se krisen som startpunkten för det förändringsarbete som måste till för att visa respekt för tecknade centrala avtal genom att mer än tidigare börja tillämpa det som undertecknas. Företagen behöver bättre stöd vid lokal tillämpning, bland annat information om de centrala avtalens syfte och innebörd. Den svenska modellen förutsätter såväl centrala som lokala parter som har förmåga och vilja att leva upp till träffade överenskommelser i de centrala kollektivavtalen. Huvudproblemet är att de centrala arbetsgivarorganisationerna i många fall träffat avtal om lokal lönebildning, och att man därefter har saknat förmåga att få till stånd den praktiska tillämpningen i företagen. Att undertecknade centrala kollektivavtal idag inte tillämpas lokalt av arbetsgivare finns tydliga bevis för. Stora grupper akademiker har inte i dialog med sin chef delgivits vad som krävs för att förbättra lönen och göra karriär. En Saco-rapport (Lokal lönebildning i praktiken, 2009) visar att sju av tio akademiker på privat sektor har haft lönesamtal. Endast tre av tio av dem som haft lönesamtal hade informerats om vad som krävdes för att höja lönen. Tre av tio hade denna dialog med en chef som inte hade mandat att sätta lön. Ytterligare exempel på brister i tillämpningen är att företag ofta saknar en tydlig lönepolicy så att medarbetarna vet vad som belönas i företaget. En lönepolicy är en förutsättning för att arbetsgivare ska kunna använda den lokala lönebildningen för att premiera goda insatser. I stället för att använda lönebildning som en sporre och motivation för goda individuella insatser smetas det lokala löneutrymmet ut, jämnt över alla anställda. Andra exempel på vad som kan ske när företag inte får tillräcklig vägledning inför lokal tillämpning av centrala avtal utan siffror är att arbetsgivare ofta tolkar avtalet som att löneökningen ska vara noll. I mångt och mycket delar vi arbetsgivarsidans uppfattningar. Vi instämmer i att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska sätta det så kallade märket för löneutrymmet i de centrala avtalen och vi instämmer i att den lokala lönebildningen ska kopplas till företagets ekonomiska förutsättningar. Även vi vill ha en lönebildning som utgår ifrån lokala löneförhandlingar med individuell lönesättning som utgår från individens kompetens, ansvar och prestation och vi bejakar i allra högsta grad ökad lönespridning. Men, så länge det inte fungerar i praktiken så går vi i 2010 års avtalsrörelse fram med yrkanden - särskilt inom handels och tjänsteområdena som centrala kollektivavtal med fortsatt lokal lönebildning kombinerad med ett i avtalet angivet allmänt utrymme i procent som utfaller om de lokala parterna inte kan komma överens (en så kallad stupstock). Denna konstruktion medger att de lokala parterna kan träffa överenskommelse om löneökningar som såväl överstiger som understiger nivån i stupstocken. Visst är det arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Men det är inte bara en rättighet utan också en skyldighet. Vi vill ha arbetsgivare som leder tydligt och premierar goda individuella insatser. Vi behöver starka lokala lönesättande chefer med tydliga mandat och framför allt behöver vi ett partsgemensamt arbete centralt och lokalt - under den kommande avtalsperioden för att understödja och utveckla lokal lönebildning. Arbetsgivarsidan säger sig lägga extra stor tyngd vid lokal lönebildning i 2010 års avtalsrörelse. Gäller det förverkligandet också? Klarar ni av att bli moderna och professionella i denna ekonomiska lågkonjunktur som kräver så mycket av alla parter? Vi är beredda. För Saco-P akademikerförbunden inom privat sektor MARI-ANN HJULBÄCK Sveriges Ingenjörer HANS SKÖLD Jusek CLAES OLDIN Civilekonomerna RAMÖN SÄNCHEZ-LÖVY Naturvetarna EVA FAGERBERG Akademilkerförbundet SSR BRITT SUNDSTRÖM Sveriges Psylkologförbund Företagen.

Lokal lönebildning fungerar inte

Sat, 30 Jan 2010 00:00:00 GMT

AVTALSRÖRELSEN Även vi vill se en utvecklad individuell lönebildning. Men innan den lokala löneprocessen fungerar i praktiken är vi inte beredda att acceptera sifferlösa centrala avtal. Det skriver företrädare för Sveriges ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna med flera.
AVTALSRÖRELSEN Även vi vill se en utvecklad individuell lönebildning. Men innan den lokala löneprocessen fungerar i praktiken är

Åklagare känner sig otrygga

Fri, 29 Jan 2010 00:00:00 GMT

GÄVLE En stor del av landets åklagare har blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier.
GÄVLE En stor del av landets åklagare har blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier.
Många känner sig otrygga. Det visar en enkätundersökning som fackförbundet Jusek gjort.
Juseks medlemmar, anställda inom åklagarmyndigheten, polisen och Sveriges domstolar, fick i undersökningen svara på frågor om sin

Saab-Spyker går till facket

Fri, 29 Jan 2010 00:00:00 GMT

Vill du veta mer om nya Saab Spyker? Försök inte med webbadressen www.saab-spyker.se. Då hamnar du istället hos fackförbundet Jusek.
Vill du veta mer om nya Saab Spyker? Försök inte med webbadressen www.saab-spyker.se. Då hamnar du istället hos fackförbundet Jusek.
Sedan Spyker gav sig in i budstriden om Saab har privatpersoner och företag registrerat en rad adresser med en kombination av namnen S

Straff på lös grund

Fri, 29 Jan 2010 00:00:00 GMT

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss strängare straff för allvarliga våldsbrott.
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss strängare straff för allvarliga våldsbrott.
En ny brottsrubricering, synnerligen grov misshandel, införs. Påföljden skall bli mellan fyra och tio års fängelse, att jämföra med grov misshandel som idag ger mellan ett och tio år.
Samtidigt höjs minimistraffet för brott som gro

Åklagare upplever hot

Thu, 28 Jan 2010 00:00:00 GMT

Hot, våld och trakasserier mot åklagare har blivit allt vanligare. På åklagarmyndigheten i Blekinge har man fått höja sin säkerhetsnivå.
Hot, våld och trakasserier mot åklagare har blivit allt vanligare. På åklagarmyndigheten i Blekinge har man fått höja sin säkerhetsnivå.
En färsk undersökning som fackförbundet Jusek genomfört visar att många åklagare känner sig otrygga på sitt arbete.
Möter d

Åklagare känner sig otrygga

Thu, 28 Jan 2010 00:00:00 GMT

Uppåt hälften av Sveriges åklagare är otrygga, och en fjärdedel har utsatts för hot, våld eller trakasserier. Det visar en undersökning från fackförbundet Jusek.
Uppåt hälften av Sveriges åklagare är otrygga, och en fjärdedel har utsatts för hot, våld eller trakasserier. Det visar en undersökning från fackförbundet Jusek.
Enligt vice chefsåklagare Yvonne Rudinsson i Växjö, så ökar hoten i takt m

Många är otrygga i rättsväsendet

Thu, 28 Jan 2010 00:00:00 GMT

Att brottsligheten helst vill ta över ligger i sakens natur. Samhället måste således skydda sig. Det är oroande att så många åklagare upplever otrygghet i arbetet. Hoten kommer bland annat från den organiserade brottsligheten.
Att brottsligheten helst vill ta över ligger i sakens natur. Samhället måste således skydda sig. Det är oroande att så många åklagare upplever otrygghet i arbetet. Hoten ko

Invandrade akademiker får hjälp

Thu, 28 Jan 2010 00:00:00 GMT

Det har på senare år blivit allt svårare för invandrade akademiker att få jobb i Sverige. I veckan startar Folkuniversitetet en ny vuxenskola på Lindholmen där man hoppas kunna hjälpa invandrare att hitta jobb som de är utbildade till.
Det har på senare år blivit allt svårare för invandrade akademiker att få jobb i Sverige. I veckan startar Folkuniversitetet en ny vuxenskola på Lindholmen där man

Vem vågar ställa upp?

Thu, 28 Jan 2010 00:00:00 GMT

Hot, våld och trakasserier är vardag för många av landets åklagare. Skrämseltaktiken undergräver rättssamhället och demokratin.
Hot, våld och trakasserier är vardag för många av landets åklagare. Skrämseltaktiken undergräver rättssamhället och demokratin.
Avspärrningar runt Barbro Jönssons lägenhet i Trollhättan i samband med bombdådet för knappt tre år sedan. Åklagare Barbro Jönsson utsattes fö

Splittrad syn på arbetslöshet

Wed, 27 Jan 2010 00:00:00 GMT

Akademikerorganisationen Saco och arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv har olika recept på hur invandrare ska få arbete. Tillsammans står de bakom en rapport om invandrarnas ställning på arbetsmarknaden som presenterades igår. Rapporten bygger på material från SCB och visar bland annat att det tar mycket lång tid för utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden. -Det här är ett samhällsproblem som alla måste jobba med, säger Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv. Bland utrikes födda akademiker som varit i Sverige över tio år har fem av tio ett arbete som motsvarar deras utbildning. Bland akademiker födda i Sverige är siffran åtta av tio. -Ren diskriminering förekommer, men det förklarar absolut inte allt. Vi måste ta bort alla hinder som finns för att etablera sig på arbetsmarknaden, säger Anna Ekström, ordförande för Saco.

Åklagare känner sig otrygga på jobbet

Wed, 27 Jan 2010 00:00:00 GMT

GÄVLE Nära hälften av alla åklagare har känt sig otrygga på jobbet.
GÄVLE Nära hälften av alla åklagare har känt sig otrygga på jobbet.
Och var fjärde har utsatts för hot, våld eller trakasserier.
Det visar en enkätundersökning som fackförbundet Jusek har gjort.
Christer Sammens.
Det är anställda inom åklagarmyndigheten, polisen och landets domstolar som svarat på frågor om sin arbetssituation och

Stolt tog hem priset

Wed, 27 Jan 2010 00:00:00 GMT

Igår delades Juseks studentpris ut i samband med Svensk juriststämma. Priset på 25 000 kronor gick till Anna Stolt för hennes, enligt juryn viktiga uppsats om samkönade parrelationers rättsliga status i EU.
-Det ämne jag valde blev högaktuellt i samband med att Sverige införde samkönade äktenskap. Det beslöts under tiden jag skrev, så jag fick skriva om den delen som rörde de svenska förhållanden

Många åklagare känner sig otrygga

Wed, 27 Jan 2010 00:00:00 GMT

Mikael Hammarstrand, vice chefsåklagare vid Åklagarkammaren i Gävle tror inte att åklagarna i Gävle är särskilt drabbade av hot.
GÄVLE En stor del av landets åklagare har blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier. Många känner sig otrygga.
Det visar en enkätundersökning som fackförbundet Jusek gjort.
Juseks medlemmar, anställda inom åklagarmyndigheten, polisen och Sveriges domstolar, fick i

Metro - Fyra åklagare av tio otrygga

Wed, 27 Jan 2010 00:00:00 GMT

Fyra åklagare av tio känner sig otrygga i arbetet och en fjärdedel har utsatts för våld, hot eller trakasserier.
Foto: Scanpix
Fyra åklagare av tio känner sig otrygga i arbetet och en fjärdedel har utsatts för våld, hot eller trakasserier.
Det framgår av en enkät som akademikerförbundet Jusek gjort bland sina medlemmar.
Enkäten gick ut till anställda inom åklagarmyndigheten, polisen och domstolarn

Åklagarna känner sig otrygga på arbetsplatsen

Wed, 27 Jan 2010 00:00:00 GMT

Hela 40 procent av landets åklagare känner sig otrygga i sitt arbete.
Luleå.
Hela 40 procent av landets åklagare känner sig otrygga i sitt arbete.
- Oron och osäkerheten finns hos många, säger Håkan Nyman, chefsåklagare på åklagarmyndigheten i Norrbotten.
Det är fackförbundet Jusek, som bland annat företräder åklagarna, som via en enkät har pejlat läget bland landets åklagare. Undersökningen visar

Åklagarnas vardag: hot, våld och trakasserier

Wed, 27 Jan 2010 00:00:00 GMT

Enligt en rapport från fackförbundet Jusek uppger fyra av tio åklagare att de känner sig otrygga i sitt jobb.
Fyra av tio åklagare känner sig otrygga i tjänsten.
Enligt en rapport från fackförbundet Jusek uppger fyra av tio åklagare att de känner sig otrygga i sitt jobb.
En av fyra har utsatts för våld, hot eller trakasserier.
Fyra av tio åklagare känner sig inte trygga i sitt jobb. De menar också

Fyra åklagare av tio otrygga

Wed, 27 Jan 2010 00:00:00 GMT

Fyra åklagare av tio känner sig otrygga i arbetet och en fjärdedel har utsatts för våld, hot eller trakasserier.
Stockholm/TT
Fyra åklagare av tio känner sig otrygga i arbetet och en fjärdedel har utsatts för våld, hot eller trakasserier.
Det framgår av en enkät som akademikerförbundet Jusek gjort bland sina medlemmar.
Enkäten gick ut till anställda inom åklagarmyndigheten, polisen och domstolarna

Åklagare utsatta för hot, våld och trakasserier

Wed, 27 Jan 2010 00:00:00 GMT

Fyra av tio åklagare känner sig inte trygga i sitt jobb. De menar också att hot, våld och trakasserier ökar i stor grad. Enligt Klas Hellgren, åklagare och fackombudsman i Jönköping, har de blivit personligt ihopkopplade med sin yrkesroll.
Fyra av tio åklagare känner sig inte trygga i sitt jobb. De menar också att hot, våld och trakasserier ökar i stor grad. Enligt Klas Hellgren, åklagare och fac

Fyra åklagare av tio otrygga

Tue, 26 Jan 2010 00:00:00 GMT

Fyra åklagare av tio känner sig otrygga i arbetet och en fjärdedel har utsatts för våld, hot eller trakasserier. Det framgår av en enkät som akademikerförbundet Jusek gjort bland sina medlemmar. (TT)
Fyra åklagare av tio känner sig otrygga i arbetet och en fjärdedel har utsatts för våld, hot eller trakasserier. Det framgår av en enkät som akademikerförbundet Jusek gjort bland sina medlemmar. (TT)

Прокурорам угрожают

Tue, 26 Jan 2010 00:00:00 GMT

Более 10 % прокуроров подвергались различным видам угроз и преследований за последние два года. Таковы результаты анкетирования, проведенного профсоюзом юристов Jusek среди своих членов.
Более 10 % прокуроров подвергались различным видам угроз и преследований за последние два года. Таковы результаты анкетирования, проведенного профсоюзом юристов Jusek среди своих членов.
Угрозы в адрес общественны

Var tionde åklagare utsatt för hot eller våld

Tue, 26 Jan 2010 00:00:00 GMT

Mer än var tionde åklagare som är medlem i fackförbundet Jusek har varit utsatta för något slags hot, våld eller trakasserier, enligt en ny enkätundersökning.
Video
Närmare 900 åklagare är medlemmar i Jusek och bland dem är det elva procent som uppger att de varit utsatta för hot, våld eller liknande under de två senaste åren.
Det handlar om allt från subtila hot till rena våldsyttringar i rättsal

Befogad rädsla bland åklagare

Tue, 26 Jan 2010 00:00:00 GMT

40 procent av Sveriges åklagare känner sig otrygga i sitt arbete och var fjärde har någon gång blivit utsatt för hot, våld eller trakasserier. Det enligt en rapport om säkerheten inom rättsväsendet som Jusek presenterar idag.
40 procent av Sveriges åklagare känner sig otrygga i sitt arbete och var fjärde har någon gång blivit utsatt för hot, våld eller trakasserier. Det enligt en rapport om säkerh

Åklagare otrygga i sitt arbete

Tue, 26 Jan 2010 00:00:00 GMT

En stor andel av landets åklagare har blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier och många känner sig otrygga i sitt arbete. Det framgår av svaren på Juseks enkätundersökning kring säkerheten inom rättsväsendet.
En stor andel av landets åklagare har blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier och många känner sig otrygga i sitt arbete. Det framgår av svaren på Juseks enkätundersökning kri

Många åklagare känner otrygghet

Tue, 26 Jan 2010 00:00:00 GMT

En stor andel av landets åklagare har utsatts för hot, våld eller trakasserier. Det framgår av en undersökning som fackförbundet Jusek gjort.
En stor andel av landets åklagare har utsatts för hot, våld eller trakasserier. Det framgår av en undersökning som fackförbundet Jusek gjort.
Fyra av tio åklagare känner sig otrygga i sitt arbete. 25 procent uppgav att de utsatts för våld, hot eller trakasse

Dozger di bin tehdîtê de

Tue, 26 Jan 2010 00:00:00 GMT

Di nav van dido salên dawî de bêtirî yek ji deh dozgeran bûne hedefa cûreyek tehdît, şîddet an jî taadeyan. Ev, encama anketekê ye ku sendîka hiqûqnasan JUSEK di nav endamên xwe de daye çêkirin. Vê yekê navenda nûçeyan ya televizyona Swêdê Rapport radighîne.
Di nav van dido salên dawî de bêtirî yek ji deh dozgeran bûne hedefa cûreyek tehdît, şîddet an jî taadeyan. Ev, encama anketekê ye ku sendîk

Var fjärde åklagare utsatt för hot eller våld

Tue, 26 Jan 2010 00:00:00 GMT

Var fjärde åklagare som är medlem i fackförbundet Jusek har varit utsatta för något slags hot, våld eller trakasserier, enligt en ny enkätundersökning.
Av de åklagare som svarade på enkätundersökningen uppger var fjärde att de varit utsatta för hot, våld eller liknande under de två senaste åren.
Det handlar om allt från subtila hot till rena våldsyttringar i rättsalen. 40 procent av åklagarna säge

Fyra klagare av tio otrygga

Tue, 26 Jan 2010 00:00:00 GMT

Fyra klagare av tio knner sig otrygga i arbetet och en fjrdedel har utsatts fr vld, hot eller trakasserier.
Det framgr av en enkt som akademikerfrbundet Jusek gjort bland sina medlemmar.
Enkten gick ut till anstllda inom klagarmyndigheten, polisen och domstolarna.
Man frgade ocks om arbetsgivaren gjort ngot fr att frebygga vld, hot och trakasserier. Bland klagarna svarade 71 procent ja p den frgan

Många åklagare känner sig otrygga

Tue, 26 Jan 2010 00:00:00 GMT

Gävleborg/Hudiksvalls Tidning Var fjärde åklagare uppger att de utsatts för våld, hot eller trakasserier de senaste två åren. Det visar en enkätundersökning.
Gävleborg/Hudiksvalls Tidning Var fjärde åklagare uppger att de utsatts för våld, hot eller trakasserier de senaste två åren. Det visar en enkätundersökning.
- Det är en tråkig del av åklagaryrket, säger kammarchefen Lennart Guné vid Åklagark

Åklagarna otrygga på jobbet

Tue, 26 Jan 2010 00:00:00 GMT

Många åklagare känner sig otrygga på jobbet, det visar fackförbundet Juseks enkätundersökning. Bland annat har var fjärde åklagare utsatts för våld, hot eller trakasserier under de senaste två åren.
Chefsåklagare Tomas Olsson vid Åklagarkammaren i Karlstad tycker inte att undersökningen speglar arbetssituationen i Värmland, men han tycker ändå att det finns saker att göra för att förbättra säkerhe

Valfrihet även för arbetssökande

Mon, 25 Jan 2010 00:00:00 GMT

Smålandsposten skriver på ledarplats om Trollhättemodellen där Metall gjort allt annat än slagit sig till ro under den ekonomiska krisen. I skymundan startades en jobbförmedling för att varslade och uppsagda medlemmar lättare skulle kunna gå vidare till nya arbeten. Till detta kommer instanser som Trygghetsrådet. Medan Metall funderar över om Trollhättemodellen kan spridas över hela landet väljer LO-basen Wanja Lundby Wedin att kritisera förslag om att öka den arbetslösas valfrihet mellan olika förmedlare, påpekar Smålandsposten.

Valfrihet även för arbetssökande

Mon, 25 Jan 2010 00:00:00 GMT

Metall i Norra Älvborg som bland annat organiserar Saabanställda i Trollhättan har gjort allt annat än slagit sig till ro under den ekonomiska krisen. I skymundan startades en jobbförmedling för att varslade och uppsagda medlemmar lättare skulle kunna gå vidare till nya arbeten.
Ledare
Metall i Norra Älvborg som bland annat organiserar Saabanställda i Trollhättan har gjort allt annat än slagit s

”Omedveten diskriminering av jurister”

Fri, 22 Jan 2010 00:00:00 GMT

Josefin Claesson har undersökt arbetssituationen för jurister med utländsk bakgrund.
Josefin Claesson har undersökt arbetssituationen för jurister med utländsk bakgrund.
Jurister med utländsk bakgrund har sex gånger så svårt att komma in på arbetsmarknaden som de med svensk bakgrund, enligt Juseks rapport ”Invandrade akademiker – Hur tufft är det?”
Utländsk bakgrund innebär i sammanhanget att b

Sammanslagning av polisen kan ge miljoner

Thu, 21 Jan 2010 00:00:00 GMT

Länspolismästaren försvinner från länet. Polismyndigheterna i Kronoberg och Kalmar län ska slås samman. Syftet är att spara pengar genom att minska antalet chefer.
Länspolismästaren försvinner från länet. Polismyndigheterna i Kronoberg och Kalmar län ska slås samman. Syftet är att spara pengar genom att minska antalet chefer.
- De anställda som hamnar mellan myndigheterna kan bli tvungna att fly

Länspolismästaren försvinner från länet

Wed, 20 Jan 2010 00:00:00 GMT

Redan till polisstyrelsens sammanträde i februari finns nu ett förslag att införa en gemensam polismästare för Kalmar och Kronobergs län. På sikt kan det också leda till en polismyndighet för båda länen.
Oskarshamn
Redan till polisstyrelsens sammanträde i februari finns nu ett förslag att införa en gemensam polismästare för Kalmar och Kronobergs län. På sikt kan det också leda till en polismyndi

Två län får en polismästare

Wed, 20 Jan 2010 00:00:00 GMT

Redan till polisstyrelsens sammanträde i februari finns ett förslag att införa en gemensam polismästare för Kalmar och Kronobergs län. På sikt kan det också leda till en polismyndighet för båda länen. Länskommunikationscentralen för båda länen hamnar i Kalmar enligt planerna.
-Myndighetsledningarna och facken träffades i förra veckan i Kosta. Där rådde en tydlig samsyn och diskussionerna var optimistiska och framåtsträvande, säger polisstyrelsens ordförande Lis Lyrbo (S).
Vid Kostaträffen deltog representanter från Jusek, ST och Polisförbundet.
-Egentligen handlar det här ytterst om att ta bort och samordna chefsorganisationer för att få ut mer resurser till själva polisarbetet, säger Lyrbo.
Inom polismyndigheten har information redan gått ut via intranätet om den snabba omorganisationen, som bygger på utredaren Seppo Wuoris utredning. Den presenterades vid polisstyrelsens sammanträde så sent som i december förra året.
Lis Lyrbo känner beundran för de fackliga företrädarnas positiva inställning till förändringarna.
-Det är klart att en så stor förändring också får effekter för medlemmarna var de ska jobba, säger hon.

Svårare att få jobb - och lägre lön

Wed, 20 Jan 2010 00:00:00 GMT

Invandrare med akademisk examen har svårare att få jobb än sina svenskfödda kolleger. Och de senaste åren har svårigheterna ökat ytterligare. Även när det gäller lönerna är skillnaderna stora.
Invandrare med akademisk examen har svårare att få jobb än sina svenskfödda kolleger. Och de senaste åren har svårigheterna ökat ytterligare. Även när det gäller lönerna är skillnaderna stora.
Fatima Aboud

Den dolda rasismen

Tue, 19 Jan 2010 00:00:00 GMT

Ahmad Ghasimi arbetade som revisor i Teheran. Kom till Sverige 1994. Gick SFI-kurs. Det fungerade bra. Men SFI-skolans arbetsförmedlare sade åt honom att glömma alla tankar på ekonomjobb. Han erbjöds i stället utbildning i samhällskunskap och - grundskolematematik. Grundskolematte för en universitetsekonom. Listigt.
Ahmad Ghasimi arbetade som revisor i Teheran. Kom till Sverige 1994. Gick SFI-kur

Rätt att avskeda tekniker

Tue, 19 Jan 2010 00:00:00 GMT

En IT-tekniker på Skatteverket avskedades efter att arbetsgivaren ansåg att han medvetet saboterat datasystemet. Mannen hävdade att han var oskyldig och överklagade med hjälp av sitt fack, Jusek, till Arbetsdomstolen. AD anser i sin dom att avskedandet var riktigt. Enligt AD är det bevisat att teknikern raderat viktiga datafiler som stoppade IT-systemets larmhantering. Mannen gjorde det med full vetskap om att skador skulle uppkomma, anser AD. Enligt Skatteverket har skadorna i datasystemet kostat en halv miljon kronor. IT-teknikerns agerande innebar att han grovt åsidosatt vad som ålegat honom som anställd hos Skatteverket. Arbetsgivaren har därför haft laga grund för avskedandet, anser AD. Mannen tvingas också betala skadestånd på 300 000 kronor. Dessutom ska facket stå för Skatteverkets rättegångskostnader på 940 000 kronor. (AD, dom nr 95/09)

Löneskillnaderna ökar för akademiker

Tue, 19 Jan 2010 00:00:00 GMT

Det har på senare år blivit svårare för invandrade akademiker på arbetsmarknaden. Under 2007 hade 85 procent av landets akademiker med svensk bakgrund ett arbete, jämfört med 50 procent av dem med utländsk bakgrund. Var fjärde akademiker med svensk bakgrund hade en inkomst över 500 000 kronor, jämfört med var tionde med utländsk bakgrund. Skillnaderna mellan svenska och invandrade akademiker har ökat något 2001-2007 enligt den undersökning som Jusek gjort. "Vi har många driftiga och kompetenta utländska akademiker, som lagt ned åratal på studier. Men de ses inte som resurser i Sverige. Det är anmärkningsvärt, inte minst när vi står inför en brist på arbetskraft, när 40-talisterna går i pension, skriver Juseks ordförande Göran Arrius i rapporten. (TT)

Jurister med utländsk bakgrund tjänar sämre

Tue, 19 Jan 2010 00:00:00 GMT

Har du utländsk bakgrund och är jurist? Då är risken stor att du tjänar under 240 000 jämfört med om du skulle ha svensk bakgrund, visar en ny undersökning från Jusek.
Definition av utländsk bakgrund
En person med utländsk bakgrund är antingen född utomlands eller har föräldrar som är födda utomlands.
Sannolikheten att en samhällsvetare med utländsk bakgrund saknar yrke är sex gånger så stor jä

Så mycket tjänar politikerna 2010

Tue, 19 Jan 2010 00:00:00 GMT

Den genomsnittliga löneökningen bland de anställda på Uppvidinge kommun under 2009 var 3,77 procent. Därför höjs nu även de politiska arvodena lika mycket. Kommunfullmäktige i Uppvidinge tog 26 augusti 2006 beslutet att de politiska arvodena från och med da skulle följa de kommunanställdas löneutveckling. Under 2009 hade Kommunals medlemmar en löneökning på 3,86 procent och Lärarförbundets en ökning på 3,70, för att ta ett par exempel. Störst löneökning i procent hade medlemmarna i fackförbundet Jusek, som organiserar jurister, systemvetare, civilekonomer, samhällsvetare och personalvetare. Höjningen var 7,76 procent. Lägst ökning hade medlemmar i DIK, som organiserar exempelvis bibliotekarier och informatörer. Deras löneökning stannade vid 3,0 procent. En arvodesökning på 3,77 procent gör att lönen stiger med 1452 kronor i månaden för den som är ordförande i kommunstyrelsen, vilket är en lOO-procentig tjänst. Månadsarvodet blir från och med nyåret 39 950 kronor i månaden för Ake Carlson (c). Peter Skoog (s) har en 40-procentig tjänst som vice ordförande, och han har efter löneökning 15 980 kronor i månaden. Thomas Lindberg (c) är ordförande i socialnämnden och därmed den tredje bäst betalda politikern, med ett månadsarvode på 9 988 kronor. Fyra i "löneligan" ligger barn- och utbildningsnämndens ordförande Margareta Schlee (m) med 7 990 kronor. Alla ordförande, vice ordförande och revisorer har fasta månadsarvoden.

Notiser 19–26 januari

Tue, 19 Jan 2010 00:00:00 GMT

Invandrade akademiker har fått det svårare på arbetsmarknaden under 2000-talet. Det visar en ny rapport från Jusek, som jämfört invandrade samhällsvetare, personalvetare och systemvetare med svenska samhällsvetare.
Invandrade akademiker har fått det svårare på arbetsmarknaden under 2000-talet. Det visar en ny rapport från Jusek, som jämfört invandrade samhällsvetare, personalvetare och systemveta

Metro - Tufft för invandrade akademiker

Tue, 19 Jan 2010 00:00:00 GMT

Det har på senare år blivit svårare för invandrade akademiker på arbetsmarknaden. Under 2007 hade 85 procent av landets akademiker med svensk bakgrund ett arbete, jämfört med 50 procent av dem med utländska bakgrund.
Foto: Scanpix
Det har på senare år blivit svårare för invandrade akademiker på arbetsmarknaden. Under 2007 hade 85 procent av landets akademiker med svensk bakgrund ett arbete, jämf

Realtid.se Juridik - Allt fler jurister med utländsk bakgrund

Tue, 19 Jan 2010 00:00:00 GMT

Av de akademiker med utländsk bakgrund ökar juristkvinnorna mest på den svenska arbetsmarknaden.
Allt fler jurister med
utländsk bakgrund
Av de akademiker med utländsk bakgrund ökar juristkvinnorna mest på den svenska arbetsmarknaden.
Utländsk bakgrund
Med utländsk bakgrund avses i rapporten (liksom för SCB:s statistik) personer med två utländskt födda föräldrar, oavsett om de är födda utomla

Hur tufft är det med jobben?

Tue, 19 Jan 2010 00:00:00 GMT

Josefin Claesson, projektledare på Jusek, har studerat hur arbetsmarknaden för akademiker med utländsk bakgrund har förändrats mellan åren 2001 och 2007. Hur tufft är det? –Det är väldigt tufft, tyvärr. Vår studie visar att det har blivit ännu svårare än tidigare på arbetsmarknaden för den här gruppen. Det vi har tittat på är både lönen och hur kvalificerat arbete man har i förhållande till utbildningen, säger hon.

Tufft för invandrade akademiker

Tue, 19 Jan 2010 00:00:00 GMT

Den dolda rasismen

Tue, 19 Jan 2010 00:00:00 GMT

Jusek redovisar i rapporten Invandrade akademiker – hur tufft är det? en del mörka siffror. Under 2007 hade 85 procent av de svenska samhällsvetarna ett arbete som passade dem. Hos dem med utländsk bakgrund var siffran 50 procent. Risken att bli arbetslös var sex gånger större för invandrarakademiker än för svenska akademiker. Jusek efterlyser förbättrad språkutbildning för utländska akademiker. Visst är språket viktigt, men det krävs två för att kommunicera. Mycket tyder på att svenskarna slår på det intoleranta dövörat när de får höra svenska med brytning. Nu har Sverige finanskrisen att hantera. Allt fortsätter som vanligt och invandrarna blir förlorarna igen, skriver Expressen.

Tufft för invandrade akademiker

Tue, 19 Jan 2010 00:00:00 GMT

Det har på senare år blivit svårare för invandrade akademiker på arbetsmarknaden. Under 2007 hade 8S procent av landets akademiker med svensk bakgrund ett arbete, jämfört med 50 procent av dem med utländska bakgrund. Var fjärde akademiker med svensk bakgrund hade en inkomst över 500 000 kronor, jämfört med var tionde med utländsk bakgrund. öKiunaaerna meiian svenska och invandrade akademiker har ökat något 2001-2007 enligt den undersökning som Jusek gjort. "Vi har många driftiga och kompetenta utländska akademiker, som lagt ned åratal på studier. Men de ses inte som resurser i Sverige. Det är anmärkningsvärt, inte minst när vi står inför en brist på arbetskraft, när 40talisternagår i pension, skriver Juseks ordförande Göran Arrius i rapporten, (tt)

Svårare för invandrade akademiker

Mon, 18 Jan 2010 00:00:00 GMT

Akademiker som invandrat till Sverige har fått det svårare under 00-talet. Det visar en undersökning av fackförbundet Jusek.
Akademiker som invandrat till Sverige har fått det svårare under 00-talet. Det visar en undersökning av fackförbundet Jusek.
Akademiker med utländsk bakgrund får mer sällan jobb och tjänar sämre än personer med svensk bakgrund och klyftorna har ökat under 00-talet. Anmärkn

Bloggare tillbaks som enhetschef

Mon, 18 Jan 2010 00:00:00 GMT

Bloggaren Lennart Eriksson, som fick lämna jobbet som enhetschef på Migrationsverket för att han var Israelvän, är nu tillbaka på sin gamla tjänst. ”Man måste stå på sig”, säger han.
Karusellen började när Lennart Eriksson kom tillbaka efter en friårsledighet sommaren 2007. Istället för att återgå i sitt ordinarie arbete i Göteborg blev han kallad till Stockholm för information. Han fick besked a

Tufft för invandrade akademiker

Mon, 18 Jan 2010 00:00:00 GMT

Eingewanderte Akademiker benachteiligt

Mon, 18 Jan 2010 00:00:00 GMT

Viele hoch ausgebildete Einwanderer verdingen sich beispielswesie als Taxifahrer
Viele hoch ausgebildete Einwanderer verdingen sich beispielswesie als Taxifahrer
Die Diskriminierung von Einwanderern auf dem schwedischen Arbeitsmarkt spiegelt sich auch bei Akademikern wieder. Dies belegt eine Untersuchung der Akademikerorganisation Jusek.
Demnach hatte in Schweden im Jahr 2007 nur jeder zweite e